Ådalen 1931 - Göteborg 2001, A comparison of two incidetns that upsett Sweden. An essay about how the press in Norrbotten wrote about the incidents in Ådalen 1931 and Göteborg 2001. The main questions are: Is there any parrallells in how the swedish state acted? Is there any parrallells in how the press acted? In what way have the state and the press acted different 2001 compared to 1931? What does eventual differences in their actions depend on? The so called biträdesteorin is used to answer theese questions. The essay includes three big newspapers in Norrbotten: Norrbottens Kuriren, Norrländska socialdemokraten and Norrskensflamman.

EU:s regler kring öppenhet har utvecklats från deklarationer, beslutoch fördragsbestämmelser. Sedan 2001 ger förordning 1049/2001 enlagstadgad rätt för medborgare att få tillgång till handlingar inomEU:s institutioner. Nya rättsfall på området har förändrattillämpningen av förordning 1049/2001 och Bavarian Lager-målet harpåverkat hur sekretessgrunden i 4(1)b i förordning 1049/2001 omskyddet för privatliv och personuppgifter skall förstås. Istället föratt göra en riskbedömning om den potentiella skada utlämnandet avpersonuppgifter kan ha på skyddet för privatliv har EU-domstolentolkat bestämmelsen i 4(1)b som en hänvisning direkt till förordning45/2001 om skydd för personuppgifter. Domstolen har även fastslagitatt personnamn skall anses vara personuppgifter.

Den 11 september 2001 kapades fyra passagerarflygplan i USA för att sedan flygas in i Pentagon och World Trade Center. Händelserna 2001 fick stort genomslag på flygmarknaden som upplevde sitt största efterfrågefall någonsin. Ett företag som agerar på en krisdrabbad marknad tvingas vidta åtgärder för att hantera de förändrade villkor som uppstår som en följd av krisen. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida dessa krisåtgärder påverkar företagets organisation även efter att krisens direkta påverkan på företaget upphört. Vi har undersökt detta genom att se till hur det skandinaviska flygbolaget SAS hanterade krisen den 11 september 2001 och huruvida de krisåtgärder som vidtogs står att finna även i företagets organisation våren 2006.

Den 11 september 2001 kapades fyra passagerarflygplan i USA för att sedan flygas in i Pentagon och World Trade Center. Händelserna 2001 fick stort genomslag på flygmarknaden som upplevde sitt största efterfrågefall någonsin. Ett företag som agerar på en krisdrabbad marknad tvingas vidta åtgärder för att hantera de förändrade villkor som uppstår som en följd av krisen. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida dessa krisåtgärder påverkar företagets organisation även efter att krisens direkta påverkan på företaget upphört. Vi har undersökt detta genom att se till hur det skandinaviska flygbolaget SAS hanterade krisen den 11 september 2001 och huruvida de krisåtgärder som vidtogs står att finna även i företagets organisation våren 2006.

Vår uppsats behandlar det statsvetenskapliga forskningsfältet politisk kommunikation. Vår ambition ligger i att undersöka hur kvällspressen valde att rapportera kring terrorattacken den 11 september 2001 i USA. Den hypotes som vi har är att medieklimatet har blivit allt tuffare och mer underordnad ekonomiska intressen som i sin tur leder till förenklade, tillspetsade och sensationella nyheter. Det vi ämnar söka svaret på är: Hur och varför medierna agerade som de gjorde kring bevakningen av terrorattackerna den 11 september 2001 i USA? Och var i ligger problematiken i deras sätt att rapportera?Vi kommer att angripa våra frågeställningar utifrån teoretiskt viktiga verktyg och genom en fallstudie kring Sveriges två största kvällstidningar Aftonbladet och Expressen.

The aim of the study was to describe the oral health development among patients at the Public Dental Care clinic in Bromölla who made an agreement regarding Healthy Dental Care during the years 2001 and 2004, compared with patients who did not made such an agreement. The study material was obtained from dental journals in total at 150 patients. Data regarding age, sex, health status, tobacco use, plaque- and gingivitis values, pocket depht, initial- and manifest caries, risk assessments, preventive measures by dental personel and acute dental care between year 2001 and 2004 was obtained from dental results. Almost twice as many man made an agreement compared to women. Tobacco use was higher in control group both 2001 and 2004.

Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker.

Studiens syfte är att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att använda mig av en riktad kvalitativ innehållsanalys för att undersöka vad källmaterialet förmedlar och har utifrån innehållet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordådet den 11 september 2001 var präglad av stereotyper om Orienten, där muslimer bland annat beskrivs som känslostyrda, omoderna och religiösa.

The United Nations has a responsibility to combat acts of international terrorism, as they constitute a threat to international peace and security. In spite of this, there exists no generally accepted definition of the phenomenom within the UN. By examining resolutions on terrorism, this thesis aims to evaluate the UN?s policy on terrorism since the end of the cold war until 2003. The results show that the UN?s attitude towards terrorism eversince the end of the cold war has been condemning, but that the the events of September 11th 2001 has contributed to an even more firm approach to the problem.

Denna uppsats fokuserar på hur bilden av islam och muslimer visas i läroböcker från 2001 och framåt. Syftet med uppsatsen är att se om de samhälleliga förändringarna efter attentatet mot World Trade Center 2001 har påverkat läromedlen. Undersökningen görs på läroböcker skrivna efter 2001 i ämnet religionskunskap. Läroböckerna är på gymnasienivå. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om orientalism.

?No one leaves behind? är en uppsats som diskuterar vilka berättarstrukturer och ideologier som kan urskiljas i de amerikanska krigsfilmerna Behind Enemy Lines (2001), Black Hawk Down (2001), We Were Soldiers (2001) och Saving Private Ryan (1998), med hjälp av teoretiska metoder från strukturalismen och teoretikern John Fiske. Dessutom behandlas även begreppet nationell identitet för att undersöka om man kan se någon tendens till nationella identiteter i de amerikanska krigsfilmerna. Slutsatsen är att filmerna har en gemensam berättarstruktur och gemensamma teman som är viktiga för de ideologiska tankar och värderingar som kan urskiljas i filmerna. Teman såsom ära, mod och heder, det manliga förhållandet som i uppsatsen benämns brödraskap, och dessutom temat No one leaves behind vilket är mycket centralt i en del av filmerna. Ingen av soldaterna i filmerna skall lämnas kvar i en krigszon, levande eller död..

Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuellförnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen..

Ämnesområdet avhandlar svenskt, finskt, danskt och norskt bistånd (säkerhetsfrämjande stöd) till de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen under perioden 1991-2001. Undersökningen omfattar främst den säkerhetspolitiska målsättning som respektive nordiskt land har haft för sitt stöd till respektive baltiskt land under 1991-2001. Syftet är att  analysera de fyra nordiska ländernas individuella säkerhetspolitiska  målsättningar och därigenom se om de fyra nordiska aktörerna verkligen är så koordinerade i sitt stöd som de övergripande målsättningarna kan ge sken av? Uppträder de fyra nordiska länderna som den koordinerade aktör som man ibland kan få uppfattningen av? Eller är det så att de i verkligheten agerar som fyra separata aktörer? Som modell för att analysera det nordiska ländernas stöd har det vidare säkerhetsbegreppet för staten använts..

I denna studie har jag undersökt om och hur utvecklingen gått framåt vad gäller förekomsten av kvinnor och hur dessa porträtteras i läroböcker i historia. Böckerna jag undersökte var läroböcker från tre tidsperioder; 1966-1967, 1983-1984 och 2001. I böckerna räknade jag antalet kvinnor och studerade hur de framställdes. Var de passiva eller aktiva kvinnor? Tillagda eller integrerade i historien? Jag utgick från min tes som i stort sa att det hade successivt blivit bättre med tiden och att i de sista böckerna, de från 2001 skulle vi ha ganska många kvinnor som var beskrivna på ett positivt vis..

Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som årligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mål. Ett beslut om förändrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillämpades för första gången för bidragsåret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..